När ensamheten blir bedövande

7 06 2010

Det är en så konstig dag. Det är första dagen av alla när jag inte klappat Kita. Chips, katten väckte mig genom att försiktigt klappa med tassen på min näsa och jag gick upp och det var inte förrän jag satt mig i köket för morgonciggen och tittade på klockan som jag kom på att jag inte längre behöver göra det. Jag behöver inte längre titta på klockan för att veta om jag ska gå ut med Kita eller om jag hinner dricka lite kaffe först. Jag kan sitta kvar där och röka och läsa tidningen och dricka kaffe utan att tänka på tiden. Den får gå som den vill, tiden. Ingen Kita kommer ändå upp ur sin gömma bakom sängen och tittar på mig för att sedan gå ut i hallen och komma tillbaka för att titta på mig igen. Signalen om att det faktiskt inte spelar någon roll vad klockan är eller hur länge sedan vi var ute senast. Det suger totalt att komma på allt det där och jag känner det som att jag ska losa det totalt. Tårar som liksom bränner långt inne under ögonlocken men de senaste tårarna jag fällde föll i Kitas päls innan de lyfte ur henne ur bilen och bar in henne, bort henne.

Ute är det grått och det är måndag och här inne är det grått och det är måndag här med. Inget rör sig, ingen snarkar. Rasslet från ett halsband hörs inte längre. Det ligger i min väska i hallen det där halsbandet. Fan också att det ska ligga där. Fan också. Lusten att supa bort alla tankar och tårar och smärta och längtan och sorg är överväldigande. Men jag vet bättre. Det räcker inte med all alkohol i hela vida världen för att må bättre, det gör bara den beska kalken än mer besk. Så jag håller mig till kaffe och cigg. Klappar katten och försöker att visa att allt är ok. Bara lite lugnare, lite tommare. Lite fel. Men vi finns kvar här i vår lilla värld. Jag och Chips. Två trogna varelser som har fått lära känna en underbar hund som hette Kita och som blev 7 år. Vit om nosen var hon, lurvig i pälsen. Hade utmärkta tänder och låg ibland med framtassarna i kors och såg oändligt vis ut.

Så vi sitter här. Jag och Chips, vår dörr är öppen och våra hjärtan likaså.

—————-
Now playing: The Divine Comedy – The Complete Banker
via FoxyTunes

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: