Strutsen som flydde

10 06 2010

Jag ligger lågt. Tar det så lugnt som jag kan utan att helt stanna upp. Det går förvånansvärt bra måste jag säga. Vi orienterar oss i den nya verklighet vi fått, jag och Chips, katten. Hon har funnit nya ställen att ligga på, nu när hon får. Ingen hund som vill leka längre. Inte än. Själv så tassar jag runt i min morgonrock och förbereder dagen på det sävlig sätt som blivit mitt. Tittar i hundböcker och på nätet i tankar om nästa medborgare i vårt WoBWorld. Igår var jag i full fart. Gjorde en massa saker på en och samma gång. Så olikt mig. Men så gott att det var så.

Jag var på terapi i går. Igen. Jag plägar ju göra det varannan vecka. Det var precis i rättan tid. En av de sakerna vijag kom fram till att jag ska göra är att leva i nuet. Det som sägs vara så bra. Fast det nog mest används i meningen att man ska njuta av de små sakerna och vara underbart lycklig hela hela tiden. Men i mitt fall handlar det visst om att jag måste lära mig att må dåligt ibland. Ta till mig olust för att kunna leva i det goda. Att jag inte ska skjuta upp allt i all oändlighet, inte gömma undan det som är jobbigt.

Så i full fart tog jag tag i en del av det som jag inte gjort på länge. Som att gå igenom posten som jag lagt i högar. Öppna de där kuverten som var jobbiga att öppna. Ringa de där samtalen som är jobbiga att tänka sig göra. Bland annat ringde jag till veterinären och bad att få ut Kitas journaler och röntenplåten för att kunna låta en annan veterinär titta på det och ge ett ytterligare utlåtande. Så att jag vet om det gått rätt till eller om jag ska ta tag i det hela och låta det gå vidare. Jag kände mig som världens jävla skurk när jag pratade med veterinären men jag vet att jag skulle må dåligt i alla framtid om jag inte tog tag i det hela.

Det är väl mycket sådant vi pratade om på terapin. Om att man ibland måste låta saker vara obehagliga för att det senare inte ska hemsöka en. För så har jag ju så ofta gjort. Låtit folk göra lite som de vill och sedan exploderat månader eller år efter mot någon helt annan i ett helt annat sammanhang. Eller mot mig själv i form av självdestruktivitet. Så jag ringde och jag öppnade kuvert. Onsdag ska hädanefter bli min ”görajobbigasakerdag”. Ett råd jag fick, att ta en eller flera dagar i veckan till att göra sådant så att man resten av tiden kan slappna av och veta att man kan strunta i det där för tillfället. Låter kanske snurrigt men inuti mitt huvud är det vattenklart.

Så idag är jag ”ledig” från allt det där. Förutom en del saker som jag nu känner att jag kan göra av rena farten liksom. Mina dagar som struts är förhoppningsvis över.

—————-
Now playing: Lena – Caterpillar In The Rain
via FoxyTunes

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: