Apan i dig

15 07 2010

Mina tankar är oklara. Mat och vätske och livsbrist. Sommaren gör mig brun men försvinnande liten. Kanske skulle jag göra mig själv osynlig men det ligger inte för mig. Alls. Mitten, inget annat, där ska jag leva. Mitt i allas medvetande. Skrattar högst, talar högst, svävar högst. Långt över alla gasballonger. Hungrig men full av liv och känslor.

Det är så. Genom mina känslor lever jag, har jag sent om sider kommit på. Det tog sin lilla tid. Så nu söker jag bara en annan människa som söker. Kyssas, smeka, ligga bredvid. Med min tjocka mage, min korta kropp. För den personen och ingen annan. Kanske kommer jag gifta mig? Nä. Tror inte det hörru. Gift dig med vem du vill men inte med mig tack.

Smeker mina väggar. Texturen påminner mig om barndomen när jag låg i min barnasäng och tog på väggen. Då för länge sedan. Väggen på min barndom fanns innan skolan. Sen dog alla väggar. Sen dog jag. Blev mig. Då när jag var lovligt byte, någon att slå och förnedra och pissa på. Jo, pissa på. För så var min skolgång. Men min stolthet pissade ingen på. Den har jag kvar, långt inne. Inne i.

Det kostar på. Men jag kostar mer.

Inget som jag gör spelar någon roll. Längre. Dricker allt. Allt jag finner. Allt du finner, allt som finns. Men så ska det vara.

Rädda mig!

Annonser

Åtgärder

Information

3 responses

15 07 2010
anna

Bra sagt.

15 07 2010
WoB

Jag veeeeeet! 🙂

15 07 2010
anna

som alltid.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: