Början på klara tankar.

22 09 2010

Någon sade att jag är smittad av hatet. Helt korrekt. Det har slagit rot i mig som en cancersvulst. Förtär på samma sätt, förstör min aptit och eldar på min livslust. Nätterna är fulla av drömmar om hat, dagarna är fyllda av hat. Det finns omkring mig, i mig. SD har gjort mig illa och den som gör mig illa är fel ute. Allt för många har försökt, allt för många har lyckats, för att jag ska stillatigande ta emot.

Den exempellösa framgången skall visst tigas ihjäl. Alla ska vara vänner. Alla ska le och säga att vi får tycka olika. Så klart vi får, det är ju det som gör landet stort. Men jag behöver inte gilla det som mörka krafter tycker, jag behöver inte vara vän med den bruna byxans män. I avisen kan jag läsa att SD har fått upp mot 40% av skolrösterna. För helvete, barnen säger det som vuxna sagt vid middagsbordet men inte vågar yttra när de går ut i världen. Är detta framtiden? Att uppmuntra till avsky?

Jag tänker inte vara tyst. Jag tänker inte sluta känna. Du får tycka vad du vill, känna vad du vill. Men jag förbehåller hjärtat till mig och de som liksom mig fortfarande kan se grannarna i ögonen.

Jag kan inte uttrycka min sorg. Den kommer ut fel, skev. Min brinnande kärlek blir till glödgande hat och någonstans är jag lika ful som SD-väljarna. Men det finns en skillnad. En viktig skillnad. Jag avskyr dem för deras åsikter, de avskyr människor för deras ursprung. De avskyr människor för vart de är födda. De lämnar dem utanför och blir sedan förbannade när de som är utanför inte sköter sig, kammar sig och ställer in sig i leden.

En åsikt väljer man, sin födsloplats kan man inte välja hur man än försöker.

Invandringspolitiken är en katastrof. Jo, det vet vi nog alla. Men det är inte människorna som kommer vi ska sparka på, det är vår egna inställning till dem som är fel, sättet vi tar emot dem på. Att låta kirurger köra buss, att säga att ”du ska bo där och bara där” och sedan undra varför det går fel är fel i sig. Det handlar inte om religion, färg eller tillhörighet. Det handlar om att man är rädd och rädsla föder rädsla som föder hat som föder hat. Spiralen är total.

Jag är stolt över att vara Svensk, min mormor och morfar var stolta över att vara Svenska, de var tacksamma och visade stolt upp den svenska flaggan. Ändå fick de inte ta emot vatten från den gemensamma brunnen när de kom, utan fick gå i kilometer för att hämta vatten. De var inte muslimer, de var inte mörka. De var bara inte födda i landet. Det handlar inte om färg eller religion. Det handlar om ursprung och att vissa anser sig ha andra förmåner än andra.

Min hund är en salig blandning av raser, ändå så ser hon sig som hund. Ändå kunde hennes föräldrar para sig och ge henne liv. Vad är det då att vi människor ska ha så svårt att vara färgblinda?

Fy fan säger jag. FY fan.

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: