Hopp om något annat

25 09 2010

Det finns alltid hopp. Jag har baserat hela min livsgärning på den tanken. Även när man tappar hoppet så finns det kvar. Det är vad som behövs. Utan hopp finns ingenting. Utan hopp blir människan död. Nå, jag är absolut inte död. Inte ens i närheten. Däremot är jag lite trubbig i tanken och rätt så förbannad. Det är så jag måste fungera. Någon, jag kommer inte ihåg vem, men det var någon klok, sade att jag nog är en person som behöver konfrontation. Det är nog så. Jag kan för mitt liv bara inte hålla käft.

Det vore enklare att vara tyst, eller åtminstone sjunga som de andra i kören. Men jag ylar som en hund, sticker ut, sticker in. Konfrontation föder nya tankar, nya sätt att känna. För mig och för den jag retar upp. Någon annan, även den här gången kan jag inte påminna mig om vem det var, att skrik aldrig föder tankar. Tja, jag tänker annorlunda.

Det betyder att jag får stå kvar, då när andra går. De vänder om och lämnar mig där jag slåss mot allt och alla. De orkar inte med mig och det är väl så det får vara då. Någonstans måste någon raise hell. I en värld där alla ska tycka lika och dessutom inte behöva säga vad de tycker så tycker jag väldigt massa saker om väldigt många frågor.

När andra står i köket och rör bearneaisen så sitter jag här och är förbannad på SD och homofober, KD och Alliansen, kretiner och idioter och de som inte ser annat än den egna röven. Det är min uppgift. Totalt onyttigt och ensamt. Men något ska man väl göra då.

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: