Tankar kring hemmets dofter

2 10 2010

Luften i min lägenhet är fyllda mitt hems dofter. En svag aning om rök från cigarrer, nybryggt kaffe, ättikan jag har stående i små skålar för att fånga upp röklukten från mina oräkneliga cigaretter under fläkten. Våt hund och tandkräm. Alla de där dofterna som tillsammans skapar mitt hem. När vi varit ute i skogen och gått och öppnar dörren så finner jag just de där dofterna som en välkomsthälsning.

Man märker det inte när man sitter inne i några timmar. Det är bara när någon lukt tar över och blir för mycket som jag tänker på dofterna i hemmet. När kattådans sand måste bytas, när hunden har fisit. När jag stekt bacon för hårt. Annars så lever jag mitt i dem.

Det är ju med det som med det mesta. Man tänker liksom inte på saker och ting som är med en hela tiden. En familjs kärlek. En väns skratt. Känslan av att vara någon. Det är bara när något försvinner eller blir för mycket som man tänker på det. Eller man varit utan det ett tag och det återvänder till livet. Som när man går in genom dörren efter en promenad i regnet.

Knepigt att man blir så van vid så mycket att man tar det för givet. Så dumt.

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: