På andra sidan natten

12 12 2010

Det gryr. Ett vackert ord det där. Gryr. Natten ger sig av för några timmar och lämnar fältet fritt åt dagen att hålla oss sällskap. Det är helt ok. Det ska vara så. Att leva i ljuset är något man måste göra ibland, även om man är nattvarelse av födsel och ohejdad vana. Fast det där är inte sant heller. Inte längre. Jag har slutat hålla natten sällskap. När det är som mörkast sover jag i min bädd. Med hunden och katten, när inte kvinnan är här.

Vi pratade igår på telefon. Länge. Till slut. Efter missförstånd när vi lät våra ärr styra så fann jag mig själv sitta och lyssna till henne igen. Kasta sig mellan ämnen på det där sättet som jag själv känner igen ifrån min inre röst. Det är än lång tid tills vi kan ta på varandra. Det är ovanligt. Jag är inte van. Hon är inte van. Vi är inte vana. Vi går på var sitt håll och längtar och det värker djupa hål i bröstet. Skapar oreda i huvudet. Varje ton, varje stavelse analyseras och värdemäts. Allt samlas ihop.

Vi talar om hur vi ska klara av det som kallas distansförhållande. Det blir svårt, helt klart. Men allt går. Allt går när viljan finns. Dessutom är det bara tid som går, inget viktigt, bara tid. Inför mitt inre öga så ser jag hur vi kommer se ut, då om många år. Hur vi kommer ha smält samman till en individ, med var och en unika förmågor. Det är det jag siktar på. Det är det jag tror på.

Allt annat är bara tid.

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: