I like you

21 12 2010

Kvar i min värld. Går in i den med böjt huvud och sorg i bröstet. Som inför bödelns yxa. Det är kaos och snurrade känslor. Ännu en gång. Som om allt bara går runt runt utan kontroll. Som att saker är till för att skrämma och förstöra. Förtärande eldar i bröstet. Ljudet av tystnad. Ingen som pratar i soffan. Ingen som dricker kaffe med mig. Ingen som talar om sina drömmar. Ingen, ingen, ingen. Är allt förstört och återstår bara ålderdomen eller finns det hopp? Jag vet inte. Starka känslor kan föda brådskade död i bröstet.

Ännu en gång har jag rusat och famlat, sprungit sönder något vackert. Kanske. Jag vet inte och att inte veta tar kål på mig. När hon reste var det i panik och brådska. Sådant jag inte kan hantera än. Sådant jag måste lära mig att hantera. Sådant som gör mig livrädd. Min gamla vän övergivenhet knackar och på talar sina förvridna ord i mitt öra. Utfall om att ingen vill ha mig och att alla vill lura mig. Paranoida känslor om att jag är född till ensamhet.

Just nu vet jag ingenting. Hon faller undan. Själv sitter jag och försöker lägga band på min känsla av att allt ska hända med en gång. Att hon ska förstå att det här bara var ett avbrott i linjen vi har med varandra. Hon sade saker, jag sade andra saker. Vi pratade förbi och till slut lyssnade ingen på något. Framför allt lyssnade jag inte på vad jag själv sade. Jag tror, men jag vet inte, att det var samma med henne. Vi bara lät. Tyst.

Kärleken är mig obegriplig. Men nu när jag äntligen hittat någon som kan ge mig allt jag behöver, fast det får ta sin tid tills det är dags, så vill jag inte, kan jag inte, bara låta det försvinna. Men kanske måste jag. Det går inte att tvinga sig på någon. Vill hon inte ha mig så får jag acceptera, krypa in under mina tak och inom mina väggar igen. Hitta det som var jag innan hon dök upp som en sommarvind i mitt liv. Livet är inte över. Men det har en bitter smak.

Springer förbi mig själv och rakt ut i svart skog. Kvar står alla andra och undrar vart jag tog vägen och varför jag springer hela tiden. På fredag är det julafton men just nu känns det mest som ett tvång att vara lycklig på en dag bara för att någon annan bestämt att det ska vara så. Jag, vi, visste det här skulle bli svårt. Att älska varandra i olika städer. Men att det skulle vara så svårt var jag helt klart inte beredd på. Jag visste inte hur det ska hanteras. Jag visste inte hur jag ska hantera mig själv. Jag misslyckades. Totalt och komplett. Allt som kunde gå fel gick fel. Två stora såriga hjärtan som ville så mycket men fick så lite gjort. Tid som passerade obönhörligt medan vi försökte böja den, bända den till vår fördel. Såklart går det inte. Så klart var det dömt att misslyckas.

Jag hoppas bara att det som är vi inte är totalt trasigt. Jag hoppas att med tiden blir det precis som vi båda vill. Jag hoppas att jag kan använda den tiden till positiva saker. Bli hel och lära mig tålamodets dygd och konst. Jag hoppas hon fortfarande vill ha mig.

För det är helt enkelt så lätt som att jag älskar henne och att det är annorlunda den här gången men att jag använt samma verktyg som när det inte var rätt. Så jag får finna verktygen till den här sagan istället.

Om jag har tur och gudarna är med mig.

Something in you caused me to
Take a new tact with you
You were going through something
I had just about scraped through
Why do you think I let you get away
With the things you say to me?
Could it be I like you
It’s so shameful of me, I like you

No one I ever knew or have spoken to
Resembles you
This is good or bad, all depending on
My general mood
Why do you think I let you get away
With all the things you say to me?
Could it be I like you
It’s so shameful of me, I like you

Magistrates who spend their lives
Hiding their mistakes
They look at you and I, and
Envy makes them cry, Envy makes them cry

Forces of containment
They shove their fat faces into mine
You and I just smile
Because we’re thinking the same lines
Why do you think I let you get away
With all the things you say to me?
Could it be I like you
It’s so shameful of me, I like you

You’re not right in the head and nor am I
And this is why
You’re not right in the head and nor am I
And this is why
This is why I like you, I like you, I like you
This is why I like you, I like you, I like you
Because you’re not right in the head, and nor am I
And this is why, You’re not right in the head, and nor am I
And this is why, This is why I like you, I like you, I like you, I like you
This is why I like you, I like you, I like you, I like you, This is why I like


Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: