Ljudet från en man som reser sig.

27 12 2010

IMG_7987

Image by SBeggsMiller via Flickr

Solen skiner in rakt på mitt konterfej. Varm smeker den mina kinder och någonstans finner jag än en gång styrkan man får genom vinterljus. Den nyfallna snön glittrar och gnistrar, som en tvättmedelsreklam från naturen. När vi går ut, jag och hunden, spänner hon flexikopplet  till bristningsgränsen och studsar genom snömängderna för att skaka av sig den återhållna energin. Hon är nog rätt trött på att vara här hos mor nu. Så vi kommer återgå till vår lilla tillvaro i min lilla lägenhet, i vår lilla värld.

Askkoppen bevisar tydligt att jag röker för mycket. Fast man röker ju alltid för mycket så länge man röker överhuvudtaget. Så jag tar väl en kopp kaffe till, morsans snabbkaffe som smakar lite bittert, beskt. Tänker att jag ska dammsuga och torka golven innan jag åker hem. Dipp fäller mycket nu och det finns tecken på hennes existens över hela lägenheten. Det är inte som hemma där jag inte har mattor, där fastnar inte håret på samma sätt.

Tonartshöjning. Det är dags för ett värdigt slut på julen. I år undrar jag om det är värt det. Julens alla vedermödor alltså. Den går ju över redan innan den har börjat känns det som. Slipsen jag hade på julafton ligger på bordet av alla ställen. Jag får väl lägga den i resväskan innan jag glömmer bort det. Det är sådana tankar som upptar mig idag. Lite melankolisk kanske? Jo, jag är nog det. Vemodig och trött och har en förkylning som ligger och bubblar men inte vill visa sig ordentligt. Det är bara huvudet som värker så det flimrar för ögonen som vill komma fram från huvudvärkarnas gömstället.

Igår fick jag mig en tankeställare. På det mest märkliga sätt. Jag satt i köket och snaskade på lite kvarglömd skinka medan jag slötittade på filmen Professor Klump 2. Jag kan inte ens påminna mig om vad den handlade om, så illa var det med den filmen. Men helt plötsligt sade någon en sak som fastnade i skallen. En sådan där sak som man så klart vet men kanske inte tänker på. ”Om du finner en kvinna som älskar dig så ska du hålla hårt i henne”, fast det där lät bättre på engelska. Tanken är väl inte att man ska fängsla kvinnan, men att man ska göra vad man kan för att få behålla henne. Så klart.

Så jag sitter och saknar och blir illa berörd av den känslan. Men vad faen, jag ska ju vara glad för att jag funnit en vacker, klok, smart och rolig kvinna som säger att hon älskar mig. Istället för att sitta och gnälla för mig själv så ska jag för tusan vara glad över att hon överhuvudtaget finns. Det låter trivialt för många kanske, men jag var tvungen att sitta och tugga på sill och höra det där från en kass film för att riktigt ta åt mig det hela. Så märkligt.

Så jag får ro i hjärtat. Finner ny kraft i det jag har istället för att rasera mig själv genom det jag för stunden inte kan nå. Det är dags att resa sig upp och städa upp röran jag och min hund skapat hos morsan. Dra fram dammsugaren och moppen och rengöringsmedel. Sen ska jag stänga min resväska och åka hem till min egen Batcave.

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: