En förgiftad man talar om rädsla

12 01 2011

Jag har duschat, länge och väl. Kanske ville jag aldrig gå ur duschen utan stå där livet ut. Men jag tog till sist klivet ut i livet efter att tvättat håret två gånger, rakat mig och dessutom rensat vattenlåset på vasken. Jag är snart redo att åka.

Jag är rädd. Allvarligt rätt rädd. För det är rätt att vara rädd nu. Jag får vara rädd. Jag vågar var rädd. För jag ska sätta mig i en situation som jag är livrädd för och dessutom visa upp min trasiga käft för en specialist på käftar. Det är helt enkelt en mental käftsmäll.

Så rädd är jag, men modig nog att vara det.

Det får gå som det vill. Jag är redo nu

Annonser

Åtgärder

Information

8 responses

14 01 2011
anna

du är den modigaste man jag någonsin råkat på

14 01 2011
WoB

Nä speciellt modig är jag då rakt inte. Men seg som gammalt torkat läder och dessutom rätt så galen 🙂

14 01 2011
WoB

Förresten, jag glömde nämna sig som en vän. Nu har jag gjort det 🙂

14 01 2011
puffan78

Nu är det ju fredag, jag ligger lite efter i mitt bloggläsande… Men jag hoppas verkligen att det gick bra för dig! Jag förstår din sits fullt ut, är lika skräckslagen och har genomgått nedsövning för att få hela käften vidgjord. Saknas också en del kindtänder.

Du är modig, det är du sannerligen. 🙂

14 01 2011
WoB

Tack, jag hoppas du förstår att mitt tack är ärligt och djupt. Det finns inget läskrav på min blogg men jag är ärligt talat glad för var och en som orkar ta sig igenom min härva av ord. Tack min vän.

15 01 2011
puffan78

Det förstår jag verkligen verkligen och jag känner absolut inget läskrav. Men ända sedan jag hittade hit för första gången så har jag älskat ditt ordflöde och din makalösa talang till att få vad som helst att låta som ren och vacker poesi! Jag älskar dina ord och det finns inte många bloggar som jag är lika imponerad av!

Däremot följer jag väldigt väldans massa bloggar, så jag ligger ofta efter i mitt flöde… 300 olästa inlägg är inte ovanligt att jag får försöka plöja igenom. Håller på att rensa ut bland dessa bloggar nu, men det tar emot, för alla har de något att ge mig. Tråkigt är dock att jag hamnar efter… och känner mig lätt stressad… vilket leder till att jag sällan kommenterar… och ja, you get the point…

Men din blogg. Så länge den finns, så läser jag den. Du är en sann konstnär! Och dessa ord kommer från mitt hjärta.

Kram! ❤

15 01 2011
WoB

Jag kan inte annat än tacka. För sådana vackra ord om mitt skrivande gör mig generad och satans i helvete jävla skit-glad. Och då har du gjort en väldigt god gärning 🙂

15 01 2011
puffan78

Jag är bara ärlig, min vän. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: